Om Assyrierna
De första assyrierna kom till Sverige och Södertälje som kvotflyktingar från Libanon. Det var efter en begäran från FN och Världskyrkorådet som en grupp svenska tjänstemän från Arbetsmarknadsstyrelsen åkte till Libanons huvudstad Beirut för att välja ut en grupp statslösa assyrier som skulle få flyktingstatus i Sverige.
Assyrierna, har sitt ursprung i det gamla Bethnahrin (Mesopotamien) – landet mellan floderna Tigris och Eufrat, som rinner igenom dagens Turkiet, Syrien, Irak och Iran. Området brukar betecknas som civilisationens vagga. Här utvecklades en högkultur, de första samhällena, vetenskapen och många av de uppfinningar som vi idag tar för givet upptäcktes här så som skriftspråket, musikinstrument, hjulet och indelningen i årstider, månader och veckodagar.
I dag är assyrierna, som är områdets ursprungsbefolkning, en etnisk minoritet som är utspridd över hela världen. Historiskt har varje ny politisk eller religiös konflikt i Mellanöstern och andra delar av världen fått direkta eller indirekta negativa konsekvenser för den assyriska minoriteten. Genom förtryck, hot, förföljelser, våld och trakasserier har folkgruppen minskat i antal, drivits i exil, tvingats lämna sina ägor och ibland familjemedlemmar och vänner bakom sig för att leva i trygghet och fred långt borta i främmande länder.
De politiska omvälvningarna i Mellanöstern har lett till flera större emigrationsvågor. I mitten av 1970-talet var det Cypernkrisen och under1980-talet flydde de allra flesta assyrier från Torabdin undan kriget mellan den turkiska armén och den kurdiska PKK-gerillan. Efter att Saddam Hussein störtats år 2003 ökade flykten från Irak avsevärt. Under de senaste åren är det framför allt assyrier från Syrien som flytt undan krig och terror.
I flera av länderna som assyrier kommer från är folkgruppen inte erkänd som en etnisk minoritet och inte heller som ursprungsbefolkning, utan endast som en religiös kristen minoritet. Än idag är det förbjudet att öppet utöva assyrisk kultur, språkundervisning, bilda etniska organisationer eller ha egna skolor i flera av ursprungsländerna. Därför finns bland assyrierna en enorm längtan och törst efter kulturupplevelser, exempelvis litteratur, konst, teater och musik, på det egna språket.
Assyrierna i Sverige
Assyrierna i Sverige har ett stort samhällsengagemang och är aktiva föreningsmänniskor. En av orsakerna kan vara att assyrierna, till skillnad från andra invandrargrupper, inte har något eget hemland att återvända till. Det finns heller ingen infrastruktur som kan bevara, tillvarata och utveckla den egna kulturen och språket. För många assyrier är föreningarna en försäkran om gruppens etniska existens – en slags kulturell och nationell infrastruktur för bevarandet av assyrisk kultur och språk. Därför lägger många assyrier mycket tid och kraft i de organisationer, föreningar och församlingar som etableras i diasporan. Efter att den första föreningen grundats i Södertälje, som blivit något av en huvudstad för assyrier, dröjde det inte länge förrän flera lokalföreningar etablerades på orter dit assyrier flyttat till. Föreningarna fungerar som mötesplatser men också som länk till det svenska samhället. Assyrier är en av de grupper som etablerat och integrerat sig snabbast i Sverige. Folkgruppens erfarenheter från århundraden av förföljelser och ständiga flykter har gjort att gruppen naturligt är flerspråkig och anpassar sig snabbt till nya omständigheter och livsvillkor, vilket har underlättat integrationen.
