Om oss
Assyriska föreningen i Södertälje är en högst vital 50-åring. Genom åren har föreningen varit en viktig mötesplats för såväl nyanlända assyrier, främst från konflikt- och krigsdrabbade områden i Mellanöstern, som för mer etablerade assyrier som bott i Sverige i många år. Föreningen grundades 1971 som den första assyriska föreningen i Europa och i Sverige. Idag har föreningen vuxit och bedriver en bred kultur- och socialverksamhet för alla åldrar. Verksamheten som består främst av kulturaktiviteter som folkdans, teater, musik och sång samt bildningsverksamhet som föreläsningar, utställningar, studiecirklar och kurser. Föreningen är indelad i fyra verksamhetsgrenar – barn och familjesektion, kvinnosektion,
ungdomssektion och kultursektion.
Föreningens fyra verksamhetsgrenar
Kvinnorna har alltid utgjort grundbemanningen i föreningslivet och varit de som fått aktiviteter och verksamhet att fungera i praktiken. Så har det alltid varit, oavsett om det rör sig om det egna hemmet, i lantbruket i hemlandet eller i föreningen. Kvinnorna engagerar sig för andra kvinnors och sina barns skull. De har servat, slitit och stressat, de har skjutsat, sytt gardiner och dans- och teaterkläder, städat, lagat stora mängder mat, bakat tonvis med Klitcha och flera sorters fikabröd till möten och andra aktiviteter. De står också för bildande och kunskapshöjande aktiviteter såsom cirklar och föreläsningar.
Kvinnosektionen och den nybildade familjesektionen samarbetar nära vid familjedagar och i aktiviteter till de yngre barnen. Kultursektionen anordnar kulturaktiviteter för stora och små kring assyriska firanden och högtider men också musikkonserter med assyriska världsstjärnor. Ungdomssektionen når ungdomar med både återkommande aktiviteter såsom chillkvällar och skidresor, föreläsningar, lägerverksamhet och studiebesök mm. Ungdomarna finns också med i arbetet med att organisera stor fester, barnaktiviteter, demokratiaktiviteter och idrottsturneringar.
Föreningen har även bildat en äldregrupp i syfte att tillvarata de äldres kunskaper och erfarenheter samt att ge dem en meningsfull sysselsättning. Föreningen har även verksamhet med generationsöverskridande aktiviteter för hela familjen. Genom språkträning, lek, musik, sång och interaktivitet mellan barn och deras föräldrar på assyriska stärks barnen i sin identitet.
Tidigare Verksamhetsberättelser
Ta gärna del av våra mest aktuella och även våra tidigare verksamhetsberättelser här.
Varför Södertälje?
Den första gruppen statslösa assyrier landade på Bulltofta flygplats i Malmö i mars 1967. Gruppen, som bestod av ungefär 200 personer, hamnade först på ett flyktingboende i Alvesta i Småland. Snart kom gruppen att spridas till olika platser i Sverige och några av barnfamiljerna hamnade i Södertälje. Staden kom så småningom att bli en naturlig samlingsplats även för de ensamstående som hamnat på andra orter. De sökte trygghet och samhörighet både språkligt och kulturellt. Här grundades också i början av 1970-talet de första assyriska organisationerna, Assyriska föreningen i Södertälje och när den första syrisk-ortodoxa prästen togs hit även församlingen. I Södertälje fanns även många arbetstillfällen på Scania Vabis och LM Eriksson samt tillgång till bostäder i de nybyggda miljonprogrammen i Ronna, Geneta och Hovsjö.
För många assyrier var det i föreningen och i mötet med Sverige som de för första gången öppet och i frihet kunde bejaka sin etniska identitet och utöva sin kultur. Det var en starkt bidragande orsak till att föreningen grundades och växte snabbt i antal medlemmar. I början av 1970-talet fanns heller ingen ordnad invandrings- och flyktingmottagande i landet utan det var ett engagemang som ideella organisationer tog på sig, varför föreningen blev en viktig aktör i integrationen av nyanlända assyrier.
Politiskt förtryck får assyrier att lämna sina ursprungsländer
Assyrierna, som har sitt ursprung i Mesopotamien, är i dag utspridda över hela världen. Historiskt har varje ny politisk eller religiös konflikt i Mellanöstern och andra delar av världen fått direkta eller indirekta negativa konsekvenser för den kristna assyriska minoriteten och ursprungsbefolkningen. Genom förtryck, hot, förföljelser, våld och trakasserier har folkgruppen drivits i exil, tvingats lämna sina ägor och ibland familjemedlemmar och vänner bakom sig.
Politiska omvälvningar i Mellanöstern har genom historien lett till flera större emigrationsvågor. För drygt hundra år sedan drabbades assyrierna i det osmanska riket av 1900-talets första folkmord. De kristna folkgrupperna – förutom assyrierna även armenier och greker – massakrerades och deporterades i stora skaror då de styrande ungturkarna ville skapa en etniskt och religiöst homogen stat. Mellan 300 000 och 500 000 assyrier uppskattas ha fallit offer för folkmordet 1915. Förödelsen i de assyriska byarna i sydöstra Turkiet var enorm. Konsekvenserna av Seyfo (svärdet), som assyrierna kallar folkmordet 1915, lever assyrierna med än idag.
Folkmordet fick förödande konsekvenser för de drabbade folkgrupperna. De överlevandes och efterkommande generationernas smärta har förstärkts av att den turkiska staten till denna dag förnekar folkmordet. Den internationella organisationen för folkmordsforskare (IAGS, International Association of Genocide Scholars) slog år 2007 fast att ”den osmanska kampanjen mot kristna minoriteter i riket mellan åren 1914 och 1923 utgjorde ett folkmord på armenier, assyrier samt pontiska och anatoliska greker”. Sveriges riksdag kom fram till samma beslut 2010, men det är fortfarande få länder som erkänt folkmordet på assyrierna.
Under senare hälften av 1900-talet ökade den assyriska utvandringen, som hade påbörjats redan i slutet av 1800-talet. Tilltagande förtryck och fientlighet från turkiska och arabiska regimer samt från den muslimska civilbefolkningen gjorde situationen ohållbar.
De första assyrierna kom till Sverige som kvotflyktingar från Libanon. Det var efter en begäran från FN och Världskyrkorådet som en grupp svenska tjänstemän från Arbetsmarknadsstyrelsen åkte till Libanons huvudstad Beirut för att välja ut flyktingar som skulle få asyl i Sverige. De politiska omvälvningarna i Mellanöstern har lett till flera större emigrationsvågor. I mitten av 1970-talet var det Cypernkrisen och under1980-talet flydde de allra flesta assyrier från Tor Abdin undan kriget mellan den turkiska armén och den kurdiska PKK-gerillan. Efter att Saddam Hussein störtats år 2003 ökade flykten från Irak avsevärt. Under de senaste åren är det framför allt assyrier från Syrien som flytt undan krig och terror.
